Hm, var nästan en och en halv vecka sedan jag skrev senast. Har väl tränat på som vanligt, även varit ute på mysig uteritt då det blev mycket klättrande, bra för fröken snubbelfot. Förra dressyrträningen tränade vi på att korta/samla och länga, samt vad "inramning" egentligen innebär. Har hört uttrycket många gånger men inte förstått riktigt vad som menas. Liten aha-upplevelse kan man säga. 

I morgon är det ev. hopptävling. Sista för terminen, så förhoppningsvis kan jag vara med. Ska jag vara ärlig så är jag nervös.. Gick verkligen inte bra i onsdags på hoppträning. Och jag vill ju inte ha en repris av det. Fick bl.a våra första stopp. Var en oxer med galoppbommar framför, ur en sväng. Hade verkligen inget tryck, ingen rytm. Trots det var jag dum och hoppade när det höjdes upp lite, tror det var på nittio. Första gången kom vi fel, men hon hoppade ändå som den ängel hon är, jag flög dock.. tror jag behöver kortare stigläder, haha. Sedan stannade hon två gånger. Efter det lades det ner lite och då kom vi över. Usch, kändes verkligen inge kul, känns som jag sviker henne. Men på sätt och vis är jag glad att hon stannar och inte hoppar till varje pris, hellre ett stopp än en krash liksom. Om ni förstår vad jag menar? 

Har lite skadat självförtroende just nu tror jag. Så himla tråkigt att det alltid ska gå ner efter en framgång. En träning hoppar jag 90 bana klockrent och tävligen efter det omkullridning, träningen efter det kommer de första stoppen.. Men det är väl så det är, bara att bita ihop och ta sig igenom det. 

Wall of text, jag vet.