Jag kanske har en rätt positiv syn på saker ibland. Eller inte alltid, men jag lär mig att saker är som de är och att det är lika bra att blicka framåt. Och jag lär mig lite att låta livet vara på stand-by när det inte händer något. Och uppskatta det bra. 

Inget ont som inte för något gott med sig. Jag tänkte på det idag. Har tyvärr glidit ifrån många vänner på grund av olika orsaker. Visst känns det, visst saknar jag. Men istället så har jag kommit närmare min familj. Och i familjen så har jag en självklar plats, och det kommer alltid att vara så. Det känns bra.